Mera YouTube!
* Elever väljer ut och lyssnar på varsin låt, vilken de vill. De får beskriva innehållet med egna ord och skapa en lucktext med texten. Sedan får de berätta om sin låt och klasskompisarna lyssnar och fyller i luckorna. Ibland finns texten också tillgänglig i anslutning till videon.
* Olika videoklipp (exempelvis reklamfilmer, musikvideos eller personer som berättar om något intressant) används som underlag för elevdiskussioner. Vill man kan man hitta massor av frågor inom olika ämnen att komplettera med, exempelvis på ESL Discussions och Conversation Questions for the ESL/EFL Classroom.
* YouTube kan vara en bra källa för att träna hörförståelse, inte minst med tanke på att man kan hitta personer som använder olika regionala varianter av engelskan. Lärare beskriver exempelvis hur klassen tillsammans lyssnar på ungdomar som berättar om en resa, ett barndomsminne eller en film de har sett. Matlagningsprogram och sportsändningar är andra exempel på klipp som kan användas för hörförståelseträning. Ett roligt klipp är det där en brittisk kille imiterar 24 (!) olika dialekter/accenter från olika delar av (huvudsakligen) den engelskspråkiga världen.
* Ett arbetsområde inleds (eller illustreras mitt i) med att klassen tillsammans tittar på ett eller flera YouTube-klipp som passar in i sammanhanget. Det kan exempelvis vara en liten film från ett land eller om en högtid som man arbetar med (se också länken till LessonStream nedan - där finns t.ex. en hel lektionsplanering baserad på ett YouTube-klipp om Halloween). En lärare beskrev hur hon utan framgång letat filmer om St Patrick's Day hos sin lokala mediapedagogiska resurs, men sedan snabbt hittade användbart material på YouTube.
* Ett grammatiskt moment illustreras genom en liten föreläsning av en lärare från YouTube. Som en lärare skrev kan det vara bra att ibland få något förklarat från ett annat perspektiv än det som är den vanliga lärarens - alla elever är ju olika och lär sig på olika sätt. På EngVid hittar man också massor av små grammatiklektioner.
* I ett ämnesintegrerat projekt tillsammans med musiken används YouTube för att illustrera en massa olika musikgenrer. I ett NO-projekt kan man hitta instruktionsfilmer på engelska om olika naturvetenskapliga fenomen. Ett miljöprojekt kan ha nytta av filmklipp på det temat, och så vidare.
* Man kan hitta olika politiska (och andra) tal på YouTube, som man sedan kan diskutera, såväl ur ett innehållsligt som ett retoriskt perspektiv. En lärare hittade exempelvis vid skolstarten Barack Obama's "Back to School Pep Talk" som också kompletterades med andra "inspirational speeches".
* En reklamfilm kan analyseras från olika perspektiv: Hur är den uppbyggd? Vilket språkbruk används? Vad väcker den för tankar och känslor?
* Eeverna får som uppgift att välja ett klipp med en engelsktalande stå-upp-komiker. De får i anslutning till detta berätta om komikern och vilken typ av komik han eller hon använder sig av. Skratt och språkträning i skön kombination!
* I anslutning till att man läser en roman, en novell eller poesi kan man kanske hitta en författarintervju eller författaruppläsning som gör det lästa ännu mer levande.
* Elever illustrerar ett projektarbete genom att lägga in ett lämpligt filmklipp (exempelvis en turistfilm från ett engelsktalande land) i en PowerPoint som redovisas för klassen eller för en grupp. Det blir ett trevligt inslag i redovisningen och tar också bort uppmärksamheten från eleverna själva en stund, vilket kan vara behagligt för den som har det lite jobbigt med att prata inför andra.
Tack för alla tips!
Något som kan vara praktiskt är att när man söker på ett klipp på YouTube, så får man ofta tips om liknande klipp, så att man kan gå vidare och hitta mer material.
Slutligen vill jag återigen tipsa om TeacherTube, som är lärarnas eget lilla YouTube, med massor av lektionsidéer inom olika ämnen, men där mycket är på engelska och därför ibland kan vara användbart även om det inte är skapat för språkundervisning. Open Culture är en annan bra sajt, med direktlänkar till YouTube-klipp från en massa kultur- och utbildningsinstitutioner. Och så har TEFL Clips, sajten där man hittar färdiga lektionsplaneringar just för engelskundervisningen, bytt namn och adress. Du hittar den numera på LessonStream. Här har vi en riktig guldgruva!
Ha nu en trevlig helg och ta dig gärna en liten stund på YouTube för att se vad just du kan hitta där.
Träna hörförståelse på nätet
Årets sista blogginlägg handlar om ett område som jag då och då får frågor om från lärare. Har du några tips på hörförståelseövningar? Självklart har jag det! Här kommer några sådana:
ELLLO - English Listening Lessons: dialoger på olika teman från olika delar av världen
Lyrics Training: kända poplåtar med ordlucksövningar på olika nivåer. Texten stoppar tills man har fyllt i rätt ord med rätt stavning.
Randall's Cyber Listening Lab: nivågraderade hörförståelseövningar på olika teman
ESL Podcards: ljudfiler (med tillhörande arbetsblad) på olika teman med anknytning till länder i den "inre cirkeln" av den engelsktalande världen
Caroline Brown's Listening Lessons: enkla hörövningar på olika teman
Listen to English: podradioprogram på olika teman med tillhörande aktiviteter
Om du vill veta mer om sajterna kan du läsa lärarrecensioner av de flesta av dem på Språklänkportalen, i kategorin Språkträningssidor - Hörförståelse. Där hittar du också ännu fler sajter för att träna hörförståelse.
(Bild från Fotofinnaren)
Nu vill jag önska alla Språklänkportalanvändare och bloggläsare en riktigt härlig och avkopplande jul- och nyårshelg! Skulle du mot förmodan få långtråkigt i mellandagarna vet du ju var du kan gå in och roa dig en stund! :)
Autentiskt material i engelskundervisningen
Det som kan vara lite knepigt när man arbetar med autentiskt material (förutom att det kan ta mycket tid, eftersom materialet oftast inte är avsett att användas för språkträning utan man själv får skapa aktiviteter) är att språknivån ibland inte stämmer överens med elevernas mognadsnivå. Texterna upplevs helt enkelt som för svåra att arbeta med. Använder man sajter med enklare texter riskerar i stället layout och innehåll att kännas för barnsligt.
Jag tycker ändå att detta problem inte ska hindra användningen av autentiska webbsidor i engelskundervisningen. För det första har jag hört flera lärare berätta om att deras elever faktiskt har tyckt att material som egentligen riktar sig till en lite yngre målgrupp ändå kan vara roligt att jobba med, om innehållet är något som intresserar dem. För det andra har jag hört ännu fler vittna om att en sajt med svårt språk kan bli överkomlig om innehåll och uppgifter är tillräckligt intressanta och motiverande, och man får hjälp av läraren med olika typer av stödstrukturer. Det kan till exempel handla om att ha tillgång till bra ordböcker (många sådana finns på Språklänkportalen) och att jobba mycket med förförståelse, som att gå igenom centrala ord tillsammans eller diskutera ämnet i förväg. Sedan är det viktigt att som lärare arbeta med elevernas insikt om att man inte måste förstå varje ord i en text för att kunna ta till sig innehållet.
På Språklänkportalen hittar du MASSOR av sajter med autentiskt material (både att läsa och lyssna på). I kategorin Media finns en rad länkar till radio/TV-kanaler, tidningar och tidskrifter. BBC erbjuder exempelvis, förutom all nyhetsrapportering, en stor mängd pedagogiskt material på sina avdelningar BBC Schools, BBC GCSE Bitesize (fakta, övningar och forum inför de brittiska examensproven) och CBBC Newsround. Väl värt en titt! Ungdomstidningar som Teen Voices och Dazed and Confused har massor med inspirerande material för ungdomar, liksom tidskrifter som National Geographic och Time (National Geographic Kids och Time for Kids).
I kategorin Temaarbeten m.m. hittar du sajter inom olika temaområden, för olika inriktningar på gymnasiet, för integrering med andra skolämnen samt sajter som erbjuder spel, sagor, sångor och ramsor (här finns även spel för mer avancerade elever). Några exempel som kan vara värda att ta en titt på är Jamie Oliver, Wired for books, Mr William Shakespeare and the Internet, NASA, The Time 100 - the People who Shape our World, Let's Sing It, Movies.com och Fact Monster. Och så har vi ju YouTube och Teacher Tube - för att inte tala om LessonStream, där du faktiskt inte behöver skapa aktiviteterna själv utan hittar färdiga engelsklektioner baserade på YouTube-klipp. Välkommen att botanisera!
Sökhjälp i internetdjungeln
MEN, tänker du kanske då, eleverna ska ju lära sig informationssökning också! Självklart ska de göra det, och då finns det faktiskt ett litet knep att ta till för att göra faktasökningen lite enklare och mer effektiv, i synnerhet om man har elever som inte har kommit så långt i sina engelska språkkunskaper. Kände du till att det finns sökmotorer (alltså som Google), som riktar sig specifikt till barn och ungdomar? En av mina favoriter är KidsClick, en kanadensisk sökmotor, skapad av bibliotekarier.
Här begränsas det antal internetsidor man söker bland till 6000 (jämfört med miljarder när vi söker på Google), vilket naturligtvis gör att du inte kommer att hitta allt du söker, men å andra sidan kanske det du hittar faktiskt är relevant. Man kan antingen skriva in ett sökord eller gå direkt till olika ämneskategorier och de resultat man får upp är nivågraderade. Står det 7+ kan man räkna med att materialet inte är specifikt avpassat för barn och ungdomar, men om det däremot står 3-6 är det på lite enklare engelska, även om man naturligtvis måste vara medveten om att texterna riktar sig till modersmålstalande. Om vi exempelvis skriver in sökordet "Australia" får vi bland annat träffar på sajter som "Australia downunder" och "Australia for Kids" som båda riktar sig till yngre elever.
Några andra exempel på sökmotorer är Dmoz Kids and Teens och CyberSleuth Kids. Prova dig gärna fram och se om du kan hitta något som skulle kunna vara användbart för dina elever.
Slutligen skulle jag vilja tipsa om att ta en titt på CBBC (BBC:s material för barn och ungdomar) Newsround (A big list of all our stuff), där man hittar kortfattade information (och mycket bilder) inom ett antal olika områden, exempelvis Harry Potter, Bonfire Night, Animal Testing, Halloween och September Eleven. Kanske kan det vara värt att först undersöka om det ämne man vill hitta fakta om finns med här? Om det gör det kan man skapa sig en liten förförståelse som kan underlätta vidare informationssökning. Tyvärr är Newsrounds videoklipp inte tillgängliga utanför Storbritannien, men det finns gott om bra texter.
Och så var det ju det där med källkritik på nätet, något som många elever kan väldigt lite om, även om de är duktiga på att använda datorer på sin fritid. Hur hanterar vi detta? Ett tips är att använda Skolverkets material Kolla källan, där du både kan hitta massor av information till dig som lärare, men också enkla bra grundregler att jobba med tillsammans med eleverna (även på engelska!). En sådan, som jag anser är en av de mest centrala, är att inte använda en och samma källa, utan att titta på ett område från olika perspektiv. Då behöver det inte vara problematiskt att använda Wikipedia (som ju ofta blir utskälld, men som faktiskt - visar forskning - inte innehåller så mycket större andel fel än exempelvis Encyclopedia Britannica). Wikipedia blir en av flera källor. Visste du förresten att det finns en Simple Wikipedia där språket är lite enklare än i den vanligare? Det kan ju vara ett bra tips om du har mindre avancerade elever i din undervisning.
Happy Surfing!
Kommunicera mera!
När vi planerade vårt projekt lade vi ut krokar både på eTwinning (en mycket välstrukturerad europeisk organisation som lyder under Comeniusprogrammet) och ePals. Vi fick flera napp på båda ställena, men valde eTwinning eftersom den klass som bäst stämde in på våra önskemål fanns där. Det blev en klass i Ankara och vi arbetade tillsammans under sex veckor, då eleverna skrev meddelanden till varandra och gjorde presentationer i PhotoStory om sin skola, sin fritid och sin hemstad. Somliga elever gjorde också PowerPoint-presentationer om sig själva på eget initiativ. Vi tyckte att projektet blev riktigt lyckat för att vara första gången vi försökte och majoriteten av eleverna var mycket nöjda. Det var en rolig upplevelse att vara med i klassrummet när de upptäckte att de turkiska barnen ofta hade samma idoler och fritidsintressen: ”Ah, de gillar också Justin Bieber!” – trots att Turkiet ibland kan kännas långt borta både geografiskt och kulturellt. Extra roligt var att lokaltidningen Smålandsposten kom och hälsade på när vi hade avslutningsfest och tittade på presentationerna och åt glass tillsammans. Förhoppningsvis blir det en fortsättning till hösten, med ett annat innehåll.
Här ska jag försöka sammanfatta några av de lärdomar jag har dragit, utifrån vårt projekt och utifrån vad jag har hört från bland annat mina tidigare kursdeltagare som också testat:
- Det är bra att vara mycket tydlig när man söker efter sin partnerklass. Man kan på de här organisationerna ofta leta på flera olika sätt, dels genom att själv lägga ut önskemål om vad man är ute efter, dels genom att söka bland andra som har lagt upp sina profiler. Vi definierade en tydlig egen profil, där vi skrev vilken tidsplan vi hade (inte bara i omfattning utan även när på terminen projektet skulle ligga), vilket innehåll vi ville arbeta med (skola, fritid, hemstad), vilka verktyg vi ville använda (meddelanden och PhotoStory), hur länge våra elever hade läst engelska m.m. Självklart kan man också ha en mer vag planering och göra den tillsammans med partnerskolan sedan, men jag tror att man vinner på att göra som vi gjorde när det är första gången. Så kan man ju planera nästa projekt mer gemensamt, om man tycker att det första funkade bra.
- I anslutning till den första punkten vill jag också betona att det är viktigt att överhuvudtaget komma överens om tydliga ramar för projektet, inte bara när man utformar sin efterlysning av partnerskola. Alltför många projekt har havererat pga att man haft olika förväntningar eller luddiga konturer. Det är mycket bättre att genomföra ett projekt under en begränsad tid och sedan, om det funkar, köra ytterligare ett projekt, än att dra igång något jättestort. Många av de efterlysningar man ser på sajterna sträcker sig över hela terminer eller år, men var inte rädd för att börja i liten skala.
- Man behöver ställa sig frågan om man ska kommunicera med en modersmålstalande klass eller en som läser engelska som främmande språk. Det finns förstås för- och nackdelar med båda, men de flesta jag har pratat med förordar det senare. Dels kan man då hitta elever som ligger på en liknande nivå som ens egna, vilket kan göra att eleverna inte behöver vara så rädda för att skriva/säga fel. Dels får båda parter ut något av projektet. En klass i ett engelsktalande land kan förstås vara jättekul, och kanske mer språkutvecklande, men då är det viktigt att man ser till att den klassen verkligen gör någon innehållsmässig vinst, eftersom de inte har den språkliga motivationen på samma sätt – annars blir det definitivt inget av det. En lärare nämnde också att hennes elever som är lite svagare hellre kommunicerar med icke-modersmålstalande medan de elever som är duktigare gärna gör det med engelsktalande. Det gav mig idén att någon gång testa ett trepartner-samarbete med både en modersmålstalande och en främmandespråksklass. Men det kan ju vara lite överkurs om man är nybörjare!
- Om datortillgången på skolan inte är så god, är det bra om eleverna kan göra en del av arbetet hemma. Vi märkte att det blev lite bökigt när alla skulle lägga in bilder till sina PhotoStories och det bara fanns tre datorer. Kanske kan vissa uppgifter ges som läxa, och om någon elev inte skulle ha tillgång till Internet hemma finns ju alltid biblioteket.
- Det är ofta en god idé att arbeta i par eller grupp. Annars blir det väldigt många individuella kontakter att hålla reda på och risken är att några inte får svar. Den risken minskar betydligt om man är flera som skriver tillsammans – då är det nästan alltid någon som tar ansvar. Vi använde grupper om två-tre och hade motsvarande i den turkiska klassen. Nu blev det rena tjej- och killgrupper (vilket jag tror att eleverna uppskattade för just det här projektet eftersom det bl.a. handlade om fritidsintressen, där de ofta delade sådana just med andra tjejer/killar), men det kan man ju göra som man vill. Klassens lärare skötte indelningen för att undvika att någon elev blev utan partner.
- Något som vi kände att vi borde gjort är att vi lärare skulle ha bekantat oss lite mer med de olika verktygen på eTwinning innan vi släppte lös eleverna. Det finns olika kanaler och det kan finnas för-/nackdelar med dem alla. Nu blev det så att den turkiska läraren lade upp aktivitetsmappar för varje grupp, där de skickade meddelanden till varandra i ”bloggar” och lade upp sina filer. Det kan visserligen bli lite rörigt eftersom allt som görs då syns på den gemensamma bloggen, men å andra sidan innebär det att vi som lärare kan ha koll på aktiviteterna på ett annat sätt än om eleverna skriver enskilda meddelanden till varandra. Det kan ju vara bra, om man vill stötta i språket, eller använda aktiviteterna som bedömningsunderlag. Här får man prova sig fram och hitta de verktyg som passar bäst.
- Det är bra att samla alla länkar till eventuella sajter eleverna kan behöva använda sig av på ett ställe – på Internet, så att de kan klicka på länkar. Man kan exempelvis skapa en blogg eller använda skolans hemsida. Då kan man exempelvis lägga upp länken till eTwinning (eller var man nu är), ordböcker, något glosprogram (t.ex. www.glosor.eu) där man samlar glosor under arbetet och eventuellt annat. Att dela ut detta på papper är ingen bra idé – då skriver man lätt in fel adress eller googlar i stället och hamnar fel. Ett tips är också att göra om de lösenord eleverna får när man ordnar inloggning till dem till något enkelt (vi använde t.ex. Hovshaga1, Hovshaga2 etc.) så kommer man undan problemet med att eleverna tappar bort krångliga lösenord. Detta ordnar man lätt på hemsidan
- En sak som jag tror är viktigt i alla projekt av den här typen är att man som lärare är mycket närvarande och stöttar eleverna. Det går inte bara att fixa kontakter och så förvänta sig att allt ska rulla på av sig själv. Tydliga uppgifter och ämnen för eleverna att skriva om funkar ofta mycket bättre än att bara säga ”skriv till varandra”. Annars är risken att det rinner ut i sanden efter de inledande presentationsmeddelandena. Innehållet är jätteviktigt och detta illustreras så bra i aritikeln A funny thing happened on the way to the forum. Forskarna visar på hur fel det kan bli om man ger sig i kast med nätbaserad kommunikation med det enda målet att träna språket, utan att ha ett innehåll att utgå ifrån. Att som vi gjorde jobba med någon form av produkt (PhotoStories, PowerPoint eller liknande) kan vara ett sätt att få fart på diskussionen – jämföra med varandra exempelvis. Man kan ju också tänka sig att man skapar något tillsammans med partnerklassen, som en gemensam tidning eller skriver på en gemensam blogg utanför själva plattformen. Men det kanske funkar bäst om man känner varandra lite först, så det kan vara ett steg 2.
- Slutligen kan det vara bra att prata lite netiquette med eleverna, så att de är på det klara med vad som förväntas av dem i fråga om nätbeteende. Guider finns att tillgå på nätet, exempelvis här: http://www.netikett.se/.
Har du också erfarenheter och tips att dela med dig av? Skriv och berätta!
Tankar från Framtidens Lärande
För det första pratade Simon Lindgren i sin föreläsning om nätkulturer från ett sociologiskt perspektiv och jag fastnade för ett intressant tankeexperiment ur Steven Jonssons bok Everything Bad is Good for You - How Today's Popular Culture is Actually Making Us Smarter: "Om barn i alla tider spelat dataspel och plötsligt BÖCKER gjorde entré på arenan, hur skulle vi då tänka? Vad är detta för skräp som isolerar barnen och inte stimulerar alla deras sinnen?" (fritt sammanfattat). Visst är det en spännande tankekullerbytta! Det här ska jag ta upp till diskussion när jag nästa gång möter uppfattningen att elever inte ska använda datorer i skolan eftersom de redan använder dem så mycket hemma på fritiden.
För det andra pratade Peter Gärdenfors från Lunds universitet om hur skolan fortfarande i så stor utsträckning ser ut så som den gjorde vid folkskolans införande för mer än 150 år sedan, exempelvis:
- alla gör samma sak (oberoende av nivå och talang)
- alla använder samma läromedel
- alla måste sitta stilla och koncentrera sig för att kunna ta del av innehållet
Ger denna situation verkligen bäst förutsättningar för lärande hos varje enskild elev? Skapas den så viktiga inre motivationen? Här ger förstås användningen av datorer och internet stora möjligheter att variera och individanpassa undervisningen. Jag säger inte att det är lätt eller att det inte ställer stora krav på lärares tid, kunskap och engagemang, men MÖJLIGHETERNA är obegränsade! Vad vi behöver är tid och förutsättningar för mycket mer samarbete och pedagogiska kollegiesamtal så att vi kan hjälpa och stötta varandra - på skolor, mellan skolor, på fortbildningkurser, på nätet (t.ex. Språklänkportalens forum). Just detta var i fokus under en föreläsning av konferensens bästa talare, läraren och lärarutbildaren Erica Lövgren från Piteå, vinnare av Guldäpplet 2009, ett stipendium som delas ut till "lärare som förnyat lärandet med stöd av IT i egen undervisning och som inspirerat elever och kollegor i ett lokalt, kommunalt och gärna även nationellt verksamhetsfält"!
Slutligen, från Ingrid Carlgren, Stockholms universitet: Vi behöver MYCKET mer praxisnära forskning om lärande (som är så självklar inom den medicinska forskningen) - av, med och för lärare! Jaaaaa, det är ju precis så jag jobbar och vill jobba, men det är inte alltid populärt i fina akademiska salongen...
Länkskafferiet - ännu en guldgruva för engelsklärare
När jag bestämde mig för att bygga upp Språklänkportalen var jag inspirerad av framförallt två trevliga länksamlingar för lärare: Länkskafferiet (från Skolverket) och Annas länkburkar. Anledningen till att jag valde att göra en egen webbportal för engelska var att de båda andra samlingarna riktar sig till lärare i alla ämnen. Därmed blir förstås antalet länkar för varje ämne mer begränsat, medan jag på Språklänkportalen kan erbjuda en större mängd olika sajter - för olika åldrar - och därmed förhoppningsvis kunna tillfredsställa fler lärares önskemål. Jag tyckte också att jag lite grann saknade länkar på engelska som inte var skapade för engelskundervisning, alltå exempelvis sajter om matteproblemslösning, film eller hälsa som - av den lite påhittige läraren - mycket väl kan användas för att träna engelska, exempelvis genom ämnesintegrerade projekt. Jag ville också skapa något tillsammans med lärare, lite som lektion.se, och började därför att ge mina kursdeltagare i uppgift att skriva recensioner om olika webbsidor som jag sedan kan lägga ut på portalen. Det arbetet pågår fortfarande och om du vill komma åt just dessa webbsidor (i nuläget finns det 211 stycken!) kan du skriva in lärarrecension i sökrutan på portalen.
Häromsistens blev jag kontaktad av Länkskafferiet, som hade upptäckt Språklänkportalen, vilket gav mig anledning att återvända och återupptäcka denna förträffliga sida, med många bra (nivågraderade) länkar med tydliga beskrivningar. Några exempel på webbsidor från engelskdelen som jag absolut måste lägga upp på Språklänkportalen:
* Through the Wild Web Woods: en sajt där man tränar internetsäkerhet på engelska - eller något annat språk
* 21Classes: en sajt där klassen kan ha sin egen blogg, få kommentarer av andra bloggläsare och läsa och kommentera andra klassers bloggar
Och precis som Språklänkportalen finns förstås Länkskafferiet på Facebook. Gå in och gilla så får du automatiskt veta när det händer något nytt på sajten!
I morgon ska jag leda två inspirationsmöten om IT och engelskundervisning på konferensen Framtidens Lärande i Stockholm, och jag ska också fungera som "jourhavande forskare" som man kan komma och ställa frågor till. Dessutom ska jag förstås ta chansen att själv upptäcka en massa nya spännande saker. Återkommer med rapport!
Några favoriter för yngre elever
BBC Schools Magic Key Adventures - nio olika äventyr med läs- och ordträning
British Council Learn English Kids - mängder av språkövningar på olika teman, flashcards att skriva ut, sånger, filmer och mycket mer
National Geographic Little Kids - texter, bilder, filmer, spel om djur och natur (för lite större barn finns även en sida här)
Starfall - ljud-, läs- och hörförståelseträning, små ordspel m.m.
StoryNory - sagor och berättelser att läsa och lyssna på
Storyline Online - 21 berättelser upplästa av exempelvis Eliah Wood, Hilary Duff och Algore, med tillhörande arbetsuppgifter
Fler länkar för yngre elever hittar du förstås på Språklänkportalen, där det också finns lärarrecensioner till många sajter. Ett tips är att söka på "yngre elever", så får du upp alla länkar som riktar sig till barn. Ett annat är att gå in under "Temaarbete, spel m.m." och vidare till "Ramsor, sånger, sagor, spel m.m.). Här finns mycket material som kan vara användbart i de tidigare årens engelskan. Dessutom finns det förstås en hel massa under Språkträningssidor och under fliken Temaområden i kategorin "Temaarbete, spel m.m.", även om mycket här vänder sig till äldre och språkligt mer avancerade elever.
En fråga som ibland kommer upp när jag pratar Internet med tidiglärare är problemet med språknivå kontra övrig mognadsnivå när man använder sig av autentiskt material. Visst är det så att det kan bli lite knepigt när en sida har ett språk som för våra elever - som inte är modersmålstalande - är svårare än det man vanligtvis möter i läroboken, eller så är språket på rätt nivå, men sidan för barnslig. Intressant nog har jag dock också träffat en hel del lärare som säger att detta sällan blir något stort problem. Även en ganska barnslig sida kan tilltala lite äldre elever och tvärtom: om layouten är tilltalande och innehållet spännande, kan man ofta ta sig igenom texter och videofilmer som har en många ord man inte känner igen. Och så kan man ju jobba med förförståelse (exempelvis prata om ämnet och vokabulären i förväg), läsa/titta flera gånger och så vidare.
Jag hoppas att du hittar något som passar just dig och dina elever! Slutligen vill jag önska er alla en riktigt skön och avkopplande påsk!
Bild från Fotofinnaren
Sugen på fortbildning inom IKT och engelskundervisning?
De områden som tas upp i kursen är som följer:
(1) Introduktion till engelskundervisnigen
(2) Språkträningssidor på nätet
(3) Andra webbsidor som inte är skapade för språkträning men kan användas så ändå, exempelvis för tematiskt arbete
(4) Kommunikation på nätet
(5) Referensverktyg på nätet
(6) Skapande och publicering (digitala fotoberättelser, bloggar m.m.)
(7) Planera ett IKT-baserat projekt
Kursen utgår från min bok "Lära engelska på internet" och fokuserar på användning av enkel teknik och material som finns tillgängligt gratis på nätet. Språklänkportalen finns också som ett nav i undervisningen och mycket bygger på eget utforskande av vad nätet kan erbjuda samt diskussioner och utbyte av erfarenheter och diskussioner med övriga deltagare. Uppgifterna består bl.a. av att reflektera kring IKT-användning, recensera webbsidor, prova på att använda en korpus och att skapa en enkel fotoberättelse. Du knyter ihop säcken kring det du har lärt dig i det avslutande projektet du planerar, och som du gärna får testa med dina elever under terminens gång om du har möjlighet (även om detta inte är något krav).
Några kommentarer från tidigare kursdeltagare:
"En väldigt intressant och inspirerande kurs."
"Bra upplägg, massor med nya idéer och tydliga intruktioner och uppgifter. Skönt med databaserad distansutbildning så att man kan arbeta när man har tid och lust, framförallt då man arbetar samtidigt."
"Jag har blivit en modigare lärare genom att gå den här kursen. Jag känner också att det är vad jag saknar i min undervisning."
Känner du att du redan har bra koll på hur man utnyttjar Internet i undervisningen men skulle vilja ha tips på enkel och gratis eller billig programvara att använda? Anmäl dig i så fall direkt till IKT i engelskundervisningen II (anm.kod LNU-54553, också kvartsfart distans), som ges av min duktiga kollega Satish Patel, IT-pedagog på Umeå universitet och lärare på Linnéuniversitetet. Du behöver inte att ha gått ettan för att läsa tvåan.
OBS! Sista ansökningsdag är 15 april!
Hjärtligt välkommen till Linnéuniversitetet!
Ge feedback, instruktioner m.m. med Jing
Känner du till det lilla enkla gratisprogrammet Jing? Med hjälp av detta kan du på ett ögonblick spela in egna små (max fem minuter långa) videofilmer av något du vill visa på din datorskärm (en webbsida, ett Word-dokument, en PowerPoint-fil eller liknande) samtidigt som du pratar om det man ser på skärmen. Därefter får du en länk till en webbplats som du klipper in i ett meddelande via e-post eller MSN, eller lägger ut på en lärplattform, Facebook, en blogg eller egen hemsida. Mycket enkelt! Begränsningen till fem minuter är inget problem - du lär dig att utnyttja tiden effektivt, och skulle du inte hinna med det du vill säga är det ju bara att spela in en del 2. 
Jing fungerar utmärkt för att exempelvis ge elever eller studenter feedback på en text eller digital presentation, för att kommentera din egen PowerPoint-presentation om ett grammatiskt moment eller liknande, eller för att ge instruktioner till hur en uppgift ska lösas eller en webbsida kan användas. Själv har jag blivit ett stort Jing-fan, och använder sedan en tid tillbaka programmet för alla dessa syften i mina kurser. Jag har upptäckt att man spar tid - man hinner ge mer feedback på fem minuters muntlig inspelning än vad man hinner skriva på motsvarande tid, och dessutom kan man förklara mycket mer än man kan göra i skrift. En annan fördel är att eleven/studenten kan gå tillbaka och lyssna hur många gånger som helst, om det är något man inte hänger med på första gången.
En tydlig instruktionsfilm hittar du på Jings webbplats - och det är inte svårt alls att komma igång! Min kollega Satish Patel, har också spelat in en egen Jing om Jing (på hans webbplats hittar du också andra filmer om enkel programvara som kan användas i undervisningen).
Bloggar i engelskundervisningen
Bloggande är ett fenomen som vuxit lavinartat på senare år. Jag minns när jag första gången hörde ordet weblog för ett antal år sedan och funderade på vad i hela friden man skulle med en sådan till. Vem skulle vilja lägga ut sin dagbok på nätet? Idag driver jag två bloggar, den här på egen hand och en privat blogg, Livstid, om livet och tiden och vad vi gör med den, tillsammans med en vän. Jag står också i startgroparna med en ny blogg tillsammans med två lingvistkollegor på universitetet. I många år har vi gett ut nyhetsbrevet GramTime News, som handlar om modernt engelskt språkbruk och svarar på frågor från lärare och andra språkintresserade. Men nu är det dags att hänga med i tiden, och då känns en blogg som ett mer dynamiskt alternativ. Kika gärna in på The English Language Blog framöver!
Men tillbaka till ämnet för dagen, kan man använda bloggandet som ett sätt att använda datorn som ett verktyg för kreativ användning av engelskan? Nja, säger en del, risken är för stor att eleverna lägger ut en massa konstigheter, och hur ska jag som lärare hinna kolla att språket är korrekt? Jaaaa!, säger andra och upplever att bloggandet är ett utmärkt sätt att låta eleverna använda sin engelska på ett naturligt sätt och med en (potentiell) publik i åtanke när man skriver, något som många lärare vittnar om skapar mer motivation att faktiskt lägga ner arbete på språket, inte bara när det gäller layout och snygga bilder. Och kanske är det så att vi inte måste rätta precis allt som våra elever skriver? 
Här är några exempel på hur bloggandet kan användas i engelskundervisningen.
* Av läraren, för att informera elever och föräldrar, och för att lägga upp länkar till webbsidor som eleverna kan använda, antingen i skolan eller hemma. På så vis är länkarna alltid tillgängliga och man kan spara tid i klassrummet eftersom eleverna hittar rätt direkt.
* Av individuella elever för att skriva om sin vardag, sina intressen, sin favoritmusik/-sport/-mat/-musik, eller för att rapportera från en semesterresa eller prao-/praktikperiod
* Av grupper av elever för att beskriva såväl processen under som resultatet av ett projektarbete. Här kan man skriva kontinuerligt om vad som händer i gruppen och slutligen redovisar man genom exempelvis en PhotoStory-presentation som läggs upp på bloggen.
* Av antingen grupper av elever eller hela klassen för att skapa en "bokcirkel på nätet". Eleverna bloggar om sina läsupplevelser och kommentarfunktionen används för diskussioner om böckerna.
* Av hela klassen för att exempelvis skapa en gemensam berättelse (stafettskrivning), där en eller flera elever varje vecka har i uppdrag att bygga vidare på historien.
* Av hela klassen och en annan klass någon annanstans i världen (eller av grupper i respektive klass) för ett gemensamt projekt kring ett intressant tema.
En enkel, gratis och reklamfri blogg (som också går att ställa in så att bara ett visst antal personer kan läsa den) hittar du hos Blogger. Och så var det det där med vilka bilder man får använda. Det är ju tyvärr inte så att man får ge sig ut på Google och välja och vraka fritt. Men som jag har bloggat om tidigare finns det idag massor av gratisarkiv för foton. I kategorien Skapa och publicera på Språklänkportalen hittar du en mängd länkar till sådana. Ett annat sätt är att gå in på Google Bilder och göra en Avancerad sökning. Sedan ställer man in lämplig nivå under Användningsrättigheter.
Vill du veta mer om hur bloggande kan användas i undervisningen? Massor av intressanta tankar och tips får du i Lisa Greczaniks Bloggen möter undervisningen - konkreta metodiska tips. Happy blogging!
Språklänkportalen goes Facebook!
Självklart måste Språklänkportalen ha en egen sida på Facebook! Du hittar den genom att klicka här. Gå gärna in och gilla sidan (och säg åt dina kollegor att göra detsamma) så får du automatiskt information om nya blogginlägg och annat som händer på Språklänkportalen eller sådant som jag sysslar med som har anknytning till IT och engelskundervisning. Självklart kan du också diskutera intressanta frågor med andra som är med på sidan.
IKT som automat, verktyg och arena - tankar och boktips
I mitt arbete med IKT i engelskundervisningen brukar jag urskilja tre olika användningsområden (IKT som automat, IKT som verktyg och IKT som arena) - en definition som görs i Patrik Svenssons bok Språkutbildning i en digital värld. Den första formen, IKT som automat, handlar om övningar där datorn "vet svaret" och därmed fungerar lite som en lärare genom att ge direktrespons till eleverna. Det här är en form av språkträning som ofta avfärdas inom den didaktiska diskussionen, eftersom man relaterar den till "gammaldags" behaviourstiska lärandeteorier, där det handlar om "drillande" av (ofta) grammatiska element och ord som tränas utan sammanhang. Å andra sidan tycker många elever om att jobba med den här typen av övningar, där de får direkt feedback på sina övningar, och jag tror nog att de ibland kan fylla en funktion för att "nöta in" ett specifikt element i språket.
Viktigt är förstås att inte bara hamna i övningar där datorn vet svaret, utan att utnyttja tekniken på ett mer kreativt sätt också. Då är vi till att börja med inne på IKT som verktyg (som relaterar mer till konstruktivistiska teorier om lärande, alltså tanken om att man själva skapar sin kunskap) och här finns det många olika sätt att variera sin undervisning. Exempelvis blir datorn ett verktyg när vi låter eleverna skriva egna texter. I min bok Lära engelska på internet får du massor av tips på hur man med internet som inspirationskälla kan jobba med olika typer av kreativa skrivuppgifter, som inte bara handlar om att rabbla upp fakta. Du får också många idéer för mer omfattande tematiska projekt, där internet fungerar som en inspirationskälla och där eleverna kan få stöd genom tips på webbsidor, i stället för att ägna sig åt det ofta ganska "planlösa" surfande som innebär ett slöseri med tid i datasalen, där eleverna inte lär sig särskilt mycket. I boken Engelska för yngre åldrar har jag också skrivit ett kapitel om IKT, och här presenteras ett antal projektidéer som genomförts av mina tidigare kursdeltagare med elever i grundskolans tidigare år. Skapande i allra högsta grad.
Ett annat sätt att använda IKT som verktyg är att jobba med s.k. webquests eller language quests, en sorts tydligt strukturerad problemlösning, där man hittar svaren på olika uppgifter med hjälp av information från olika internetsidor (se t.ex. How to Teach English with Technology av Gavin Dudeney & Nick Hockly). Webquests görs ofta i grupp, för att stödja kollaborativt lärande, och kan handla om att jämföra, klassificera, dra slutsatser eller kritiskt granska. Engelskan används på detta sätt som ett verktyg för att utföra meningsfulla uppgifter och integreras naturligt med andra skolämnen. Här är ett par exempel på webquests om olika ämnen hämtade från den amerikanska webbsidan QuestGarden:
· This Webquest is designed so that students can learn in groups about a native american nation while incorporating math, Language Arts, history, geography, current events, and environmental science into a magazine publication.
· This Webquest is an analysis of students current eating habits. In addition students will be planning meals for three days that meet the USDA Dietary Guidelines and Food Pyramid.
Mer finns att läsa bl.a. på sajterna WebQuest, QuestGarden och Language Quests där man också hittar fler exempel på uppgifter.
Ett annat sätt att jobba skapande med datorn är att blogga, för att bland annat nå en större publik än bara läraren. Här kan du få massor av tips i Liza Greczaniks bok Bloggen möter undervisningen. Jag tänker återkomma till bloggande som ett sätt att träna engelska i ett eget inlägg.
Slutligen IKT som arena, den kanske allra viktigaste funktionen av datoranvändning, och den som knyter an till aktuella sociokulturella teorier om lärande, nämligen att vi lär oss i samspel och kommunikation med andra människor. Tänk så mycket lättare det är idag att hitta en klass i ett annat land att kommunicera med "på riktigt" - för att träna språket, och (inte mindre viktigt) få möjlighet att ta del av människors vardag, tankar och kultur i en annan del av världen. Just nu håller jag på att starta ett e-palsprojekt med en svenskfemteklass. Det ska bli mycket spännande att få vara med i verkligheten - tidigare har jag mest sett detta "på håll" genom mina kursdeltagare som delat med sig av sina erfarenheter. Vi får återkomma även till IKT som arena i ett senare inlägg.
Trevlig helg!
IKT i nya läroplanen!
Nu har jag kommit igång lite smått med mina skolbesök. Igår pratade jag framtida samarbete med tre trevliga lärare på Bergundaskolan i Växjö och idag ska jag vidare till Hovshagaskolan, för att göra detsamma med en före detta kursdeltagare. Jag har också flera andra besök inbokade de närmaste veckorna. I mina kontakter med skolorna märker jag av en hel del stress inför den nya grund- respektive gymnasiekolan som ska sjösättas i höst. Man ska sätta sig in i nya kursplaner och lära sig att betygsätta på ett nytt sätt. Fullt förståeligt att man inte alltid orkar tänka nya IT-tankar mitt i allt detta.
Samtidigt noterar jag ett intressant tillägg i den nya läroplanen för grundskolan. Där man tidigare skrev om att eleverna efter avslutad grundskola ska kunna "använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande" har man i den nya texten utökat så att eleverna ska kunna
"använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande"
Man har alltså här lyft fram två viktiga aspekter av IT-användningen, nämligen elevens egen kommunikation och egna skapande. I det perspektivet tycker jag att ämnen som svenska och moderna språk får ett mer tydligt uppdrag att utnyttja tekniken i undervisningen, för vad handlar språkundervisning om, om inte just kommunikation och skapande? Min förhoppning är att kunna fungera som ett stöd och ibland en liten lätt "spark i baken" när det gäller att komma igång med mer varierad och genomtänkt IT-användning i språkklassrummet. Vill du att jag ska komma till din skola och berätta mer? Hör av dig till maria.estling-vannestal@lnu.se! Vi ses!
Ett skafferi fullt med läckerbitar
Nu tänker jag ta tillfället i akt att tipsa om en jättefin blogg som görs av en av mina före detta kursdeltagare, Camilla. Hon är gymnasielärare i engelska och svenska och på IKT-skafferiet delar hon med sig av tankar, tips och inspiration kring allt möjligt som har med IKT och undervisning att göra. Använd bloggmolnet i högerkolumnen för att hitta sådant som just du är intresserad av.
Exempelvis kan du klicka på engelska och hitta inlägg om användbara webbsidor och lektionstips. Vad sägs om att bygga upp några lektioner till att eleverna (liksom tidskriften Time) väljer en "Person of the Year"? De kan till och med göra ett riktigt Time-omslag! Eller bjud in eleverna till en intervju med Oprah Winfrey hos David Letterman. Klicka på verktyg i bloggmolnet och läs inlägg om spännande digitala verktyg som kan användas inte bara i engelskan, utan även i andra ämnen.
Ta en titt redan idag och anmäl dig sedan som prenumerant så att du inte missar några spännande godbitar ur skafferiet.
PS! En av de saker jag just lärde mig av Camilla är att man kan hitta bilder som får användas fritt genom att söka på Google och ange Avancerad sökning. Där väljer man "som får användas" (eller, om man vill vara på den riktigt säkra sidan "som får ändras och användas kommersiellt")! Så hittade jag exempelvis bilden i det här inlägget. På Språklänkportalen hittar du också gott om arkiv med bilder som är OK att använda.
